Just nu tampas jag med en förkylning, men i helgen skickade jag in manuset Verkligheten checkar in till ett antal förlag. Mitt tredje manus att pröva vingarna, detta efter en ganska lång mental svacka där jag inte känt mig särskilt kreativ. Manuset gick igenom en rejäl redigering i höstas och skickades till testläsare, men sedan har jag inte rört det. Men nu fanns där en gnista av skrivlust äntligen, och det kändes inte lika överväldigande att redigera som att skriva helt nytt på mina pågående manus. Det känns som ett gott tecken att jag lyckades få till och med mig själv i mitt smådeppiga avtrubbade zombiestadie att bli på bättre humör och skratta åt ett par formuleringar. Jo, jag skrattar åt mig själv. Charmerande eller självgott? Det låter jag vara osagt. Men nu är manuset ute i världen!

Det är tre förlag som inte svarat angående Spela Shoreline än, som jag skickade in i augusti. Över sju månader har alltså gått, och jag tänker anta att no news inte innebär good news i detta fall. Borde nog inte räknas som påstridigt att diskret fråga hur det går, men det tar emot. Vill inte mötas av ett “men fatta hinten, det här var det värsta vi läst och tänker inte ens bemöda oss med ett svar!” 😅